Sök:

Sökresultat:

1150 Uppsatser om Statistik pć bygglov - Sida 1 av 77

Bygglovsprocessen i tvÄ kommuner

Denna rapport beskriver bygglovsprocessen i en stor och en mindre kommun, samt bygglovsavgifter, sanktionsavgifter och respektive kommuns organisation..

Bygglovsmall

Den hÀr rapporten handlar om bygglov, vad det Àr och vad som behövs för att fÄ bygglov i Haparanda kommun. Jag beskriver vilka handlingar som behövs och ger exempel pÄ hur de kan se ut. Jag tar Àven upp olika regler över vad som gÀller för olika ritningstyper.De handlingar som krÀvs för att fÄ ett bygglov i Haparanda Àr:- Ansökningsblankett- Situationsplan i skala 1:500 eller 1:1 000- Planritning i skala 1:100- Fasadritningar i skala 1:100- Sektionsritning i skala 1:100- Uppgift om kontrollansvarig.

Utformning och dimensionering av ett flyttbart miljöhus i VÀxjö stad

BefolkningstillvÀxten medför att fler och större skolverksamheter blir aktuellt i Sverige. Byggnationer medför att den befintliga kÀllsorteringen kan förhindras vilket skapar ett behov av ett tillfÀlligt miljöhus under byggnationen.Rapporten presenterar ritningar, berÀkningar samt en enkÀtundersökning om miljöhus i VÀxjö stad. InnehÄllet byggs pÄ teori kring bygglov, sopsorteringens historia, renhÄllningens rÄd och rekommendationer, egenskaper hos material samt berÀkningsmetoder.För miljöhusets konstruktionselement anvÀnds trÀ som takstolsmaterial och stÄl för resterande bÀrande element. Miljöhuset ska med enkla hjÀlpmedel kunna förflyttas inom VÀxjö stad. Utformningen och de förutsÀttningar som krÀvs för ett tillfÀlligt bygglov för miljöhuset presenteras..

En undersökning om bygglovsprocessen och dess svÄrigheter : Fallstudie GÀvle

Bygglovsprocessen kan vara omfattande och ses som en jobbig process för privatpersoner som inte Àr insatta inom Àmnet. Bygglovsprocessen regleras av plan- och bygglagen [PBL].En fallstudie har utförts inom GÀvle kommun för att ta reda pÄ om bygglovsprocessen kan förenklas för privatpersoner. För att fÄ en överblick över vad som krÀvs för att ansöka om bygglov har GÀvles bygglovsprocess samt lagar och förordningar granskats.Studien grundar sig delvis pÄ en intervju med GÀvle kommun som utfördes muntligt, och delvis pÄ en enkÀtundersökning som skickades till privatpersoner för att ta reda pÄ vilka steg i bygglovsprocessen som de fann svÄra att utföra. EnkÀten skickades ut via webben till 341 privatpersoner som ansökte om bygglov Är 2013. 125 personer deltog, vilket gav en svarsfrekvens pÄ 36,7 %.Resultaten frÄn studien har fram lett till förslag pÄ förbÀttringsÄtgÀrder.

Samverkan mellan matematik och karaktÀrsÀmnen pÄ OmvÄrdnadsprogrammet. Ett exempel pÄ undervisning inom avsnittet statistik.

I syfte att förbÀttra elevernas attityd till Àmnet matematik prövar vi att undervisa i statistik med ett stort inslag av samverkan med karaktÀrsÀmnena pÄ programmet. DÀrefter har vi gjort jÀmförelser av kunskaper och attityder före och efter undervisningen..

E-tjÀnster, ett kommunalt dilemma : En studie av de hinder som kan komma att pa?verka anva?ndningen av Skelleftea? Kommuns e-tja?nst fo?r Bygglov

Under 2000-talet har begrepp som E-Government och 24-timmarsmyndighet kommit att fo?ra?ndra offentliga myndigheters sa?tt att erbjuda tja?nster och interagera med medborgare. Att genom e-tja?nster erbjuda medborgare alternativ till de traditionella kanalerna a?r na?got som de flesta svenska myndigheter och kommuner stra?var mot. Skelleftea? Kommun tog redan i bo?rjan av 2000-talet initiativ att erbjuda service inom ramen fo?r begreppet 24- timmarsmyndighet och erbjuder i nula?get en rad e-tja?nster riktade mot kommunens medborgare.

Buller i bostÀder : Projektering av bostÀder med hÀnsyn till trafikbuller

MÄnga av Sveriges kommuner vill förtÀta sina stÀder med bostÀder och lokaler för att bygga ett mer hÄllbart samhÀlle. AmbitionenÀr att kunna fylla de luckor som finns i stadsbilden och anvÀnda stadsmark som tidigare inte Àr bebyggd för bostadsbyggnation. Examensarbetet behandlar de problem som trafikbullret genererar och som mÄste hanteras vid projektering av nybyggnation, samt undersöker de krav och regler som styr den tekniska utformningen och planlösningen av bostÀder med hÀnsyn till trafikbuller. NÀr Skanska tidigare har projekterat bostÀder i stadskÀrnan har man upplevt problem med att fÄ bygglov nÀr den föreslagna planlösningen har sovrum mot bullrig sida. Fokus ligger pÄ de krav och rÄd som styr placering av sovrum och försöker hitta lösningar som gör det möjligt att fÄ bygglov med placering av sovrum mot bullrig sida.

BygglovshandlĂ€ggning - skillnader och likheter mellan olika kommuner. Fallstudie Örebro och Karlskoga

Bygglov handlar om att vÀga enskilda intressen mot allmÀnna intressen i hur vÄr omvÀrld skase ut. Tolkningen av hur lagen ska efter levas faller pÄ bygglovshandlÀggaren, dennes chefoch dÀröver nÀmnden. Att handlÀgga ett bygglov krÀver kunskaper i bÄde PBL (plan- ochbygglagen) och BBR (boverkets byggregler), rÀtt instanser ska kontaktas samt remisser ochgrannhöranden skickas i de fall de behövs. En handlÀggare mÄste kunna lÀsa och tolkalagtexter, kartor och detaljplaner som ibland Àr av Àldre datum och svÄrtydda.Det hÀr arbetet tar upp hur kommunerna arbetar med bygglovshandlÀggningen och hurkunderna upplever kommunernas arbete. Vilka uppgifter en bygglovshandlÀggare utför underen dag undersöks.

FrÄn bygglov till kartdatabas i GÀvle Kommun

NÀr ett bygglov beviljas, d v s nÀr en byggnad förÀndras, rivs alternativt nybyggs, kan det i sin tur innebÀra att kommunens kartmaterial inte lÀngre stÀmmer överens med verkligheten. Syftet med detta examensarbete Àr dÀrför att framstÀlla en beskrivning för hur GÀvle kommun arbetar med uppdateringen av sin kartdatabas. Det Àr nÀr ett bygglov beviljas som GÀvle kommun fÄr vetskap om att en byggnad eventuellt kommer att förÀndras och dÀrför kontrolleras de beviljade byggloven ute i fÀlt en gÄng per Är. DÄ kontrolleras om byggarbetet Àr pÄbörjat, klart eller inte alls pÄbörjat. DÄ en förÀndring av en byggnad har skett och beroende pÄ vad det Àr för nÄgonting som skall mÀtas in sker mÀtningsarbetet normalt pÄ tre olika sÀtt, alternativt nÄgon kombination av dessa.

Tidpunkt för anmÀlan av företagskoncentration

De flesta fastigheter som ligger i samhÀllen runt om i Sverige ligger i en detaljplan. Det innebÀr att kommunen har detaljreglerat vad som fÄr byggas. BestÀmmelser gÀllande byggande och detaljplaner finns i plan- och bygglagen, PBL (1987:10).PBL 8:11 behandlar nÀr bygglov skall beviljas pÄ en fastighet som ligger inom en detaljplan. Om vissa rekvisit inte Àr uppfyllda fÄr en ansökan om bygglov inte beviljas. Som i mÄnga andra lagar finns ett visst utrymme för undantag.

Nya plan- och bygglagen : Reviderade bestÀmmelser om bygglov och bygglovsprövningen - sÀrskilt om mindre avvikelser frÄn detaljplan

BestÀmmelser om anvÀndningen av mark och vatten samt bebyggelsemiljöns utveckling stadgas i plan- och bygglagen (PBL). PBL Àr dessvÀrre ett komplext och svÄrtillÀmpat regelverk. Sedan PBL:s ikrafttrÀdandet har behovet av en mer lÀttförstÄdd plan- och bygglagstiftning successivt ökat vilket föranledde utvecklandet av en ny plan- och bygglag (nya PBL) som trÀder i kraft den 2 maj 2011.Syftet med magisteruppsatsen har varit att studera bestÀmmelserna om bygglov och bygglovsprövningen inom detaljplan med sÀrskilt fokus pÄ mindre avvikelser frÄn detaljplan i PBL. Syftet har vidare varit att göra en jÀmförelse med motsvarande bestÀmmelser i nya PBL och dÀrefter sökt faststÀlla bestÀmmelsernas framtida rÀttstillÀmpning med utgÄngspunkt i nya PBL.BestÀmmelserna om bygglov och bygglovsprövningen inom detaljplan har till stor del tolkats i rÀttspraxis vilket i de flesta fall givit en klar bild av rÀttslÀget. BestÀmmelsen om mindre avvikelser frÄn detaljplan har dock varit svÄrtillÀmpad och givit upphov till subjektiva tolkningar av kommunerna.

PBL. Plan- och bygglagen. Mindre avvikelse frÄn detaljplan

De flesta fastigheter som ligger i samhÀllen runt om i Sverige ligger i en detaljplan. Det innebÀr att kommunen har detaljreglerat vad som fÄr byggas. BestÀmmelser gÀllande byggande och detaljplaner finns i plan- och bygglagen, PBL (1987:10).PBL 8:11 behandlar nÀr bygglov skall beviljas pÄ en fastighet som ligger inom en detaljplan. Om vissa rekvisit inte Àr uppfyllda fÄr en ansökan om bygglov inte beviljas. Som i mÄnga andra lagar finns ett visst utrymme för undantag.

FramstÀllningsprocessen för nybyggnadskartor i GÀvle kommun.

Nybyggnadskartan Àr en del i bygglovsansökan och visar hur en fastighet Àr bebyggd, fÄr bebyggas och visar detaljplanens bestÀmmelser för den berörda fastigheten. I GÀvle kommun har nybyggnadskartans process varit en "het potatis" under en tid dÄ mÄnga har varit missnöjda med processen. Cheferna pÄ lantmÀteri- och bygglovsavdelningarna ville dÄ förnya processen kring nybyggnadskartan. Syftet med examensarbetet var att hos GÀvle kommun belysa problem med nybyggnadskartan och processen kring den. Medarbetare pÄ berörda avdelningar intervjuades och Uppsala och VÀsterÄs kommuner besöktes för att fÄ se hur de arbetade med nybyggnadskartan.

Webbaserat Tidrapporteringssystem

Systemet som förenklar hantering och information av tidrapportering, projekt, kunder, lager och anstÀllda. Syftet Àr att företaget skall fÄ en mera överblick över deras verksamhet, dÄ all information samlas pÄ samma stÀlle. De anstÀllda kan via webben snabbt och enkelt rapportera in deras arbetstider under den gÄngna veckan. Systemet innefattar: SMS-tjÀnst, automatiskt utskick, hanteringen för lager, projekt, kunder och semester, kontinuerlig statistik med grafiska diagram samt utskriftsfunktioner. Allt Àr utvecklat i PHP och MySQL..

Bygglov och den offentliga förvaltningen : En komparativrÀttslig uppsats med fokus pÄ handlÀggningsreglering

Denna studie Àr en kvantitativ undersökning av Swedbanks, SEB:s och Nordeas ersÀttningssystem och finansiella prestationer. Vi har utgÄtt frÄn följande syfte:VÄrt syfte med studien Àr att undersöka om det finns nÄgot samband mellan ledningens ersÀttning och finansiella prestationer.För att kunna besvara vÄr problemstÀllning och vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av ersÀttningssystem, agentteorin, intressentteorin och finansiella prestationsmÄtt. Vi har valt prestationsmÄtt vilka visar ett företags operativa resultat (EBIT, ROA, ROE, kassaflöde/totala tillgÄngar) och multipelvÀrdering (P/E-tal och P/S-tal).I vÄrt fall med enbart en oberoende variabel testas om det finns nÄgot samband pÄ den beroende variabeln ur resultaten frÄn enkel regressionsanalys. Vi har anvÀnt Durbin-Watson:s vÀrdet i samtliga fall för att undersöka om det finns nÄgon eventuell autokorrelation. Vi har Àven anvÀnt konfidensintervallberÀkningar för att se om bankernas utbetalda ersÀttningar ligger inom konfidensintervallgrÀnserna.Vi har inte kunnat visa pÄ nÄgot samband i vÄr undersökning mellan ersÀttning och finansiella prestationsmÄtt.

1 NĂ€sta sida ->